Tankar..
Jag tänker för mkt.. försöker skjuta undar mina tankar. Men dem kommer sakta smygandes på mig. Blundar, vänder mig åt ett annat håll, byter blad, tar ett glas vatte, går in i annat rum.
Stannar upp.. tänker. Okej.. men om ni nu ska förfölja mig, Så kanske jag BÖR tänka å sen bli av med tankarna?!
Låter allt komma över mig som en våg, enorm kraft ONT, SMÄRTA,FÖRVIRRING.någon slags ÅNGEST eller inte.. vet inte, känner inte, vill inte känna. Börjar bränna bakom ögonlocken. Tittar på klockan, shit när åt jag senast? känner ingen hunger.
Sväljer å tittar ut genom fönstret. Ser ett litet barn.. leker i regnet. Full mundering på å ser ut att ha hysterikst kul. Känslan av att vilja byta liv med dt lilla barns känns som en smäll rakt i magen. Så fridfull, fri från bekymmer, smärta, svek. Inte inbjuden till det vuxna livet.
Vill inte ha en 3 årings liv kanske.. dock den oskuldsfullhet som finns.. icke rädsla för vad livet ska göra mot en.
ELLER.. detta barn kanske har ett hemsk liv.. barnet kanske har en pappa som slår mamma.. vad vet jag? Denna avund som vi människor har över andra människor är FEL FEL FEL! För vi vet inte.. vi ser en sådan LITEN del. Har ingen aning om vad som döljs bakom stängda dörrar. Vad som händer på natten, eller en torsdag klockan tre.
Avundas inte mig.. tro inte att jag har allt. Att jag är lycklig, Att jag vet vart jag står, vet vad jag vill. Att jag har kraft och mod.
Tro inte för en sec att du vet att jag har det bra. Att jag skrattar, ler å är glad är en garanti för att jag mår bra. Jämt, alltid..
Fråga mig, bry dig. tvinga mig visa mig.
SEN kan du vara svartsjuk och känna avund. SEN kan jag känna avund när jag vet hela historien. DÅ kan vi känna, glädjas och/eller avundas!
Stannar upp.. tänker. Okej.. men om ni nu ska förfölja mig, Så kanske jag BÖR tänka å sen bli av med tankarna?!
Låter allt komma över mig som en våg, enorm kraft ONT, SMÄRTA,FÖRVIRRING.någon slags ÅNGEST eller inte.. vet inte, känner inte, vill inte känna. Börjar bränna bakom ögonlocken. Tittar på klockan, shit när åt jag senast? känner ingen hunger.
Sväljer å tittar ut genom fönstret. Ser ett litet barn.. leker i regnet. Full mundering på å ser ut att ha hysterikst kul. Känslan av att vilja byta liv med dt lilla barns känns som en smäll rakt i magen. Så fridfull, fri från bekymmer, smärta, svek. Inte inbjuden till det vuxna livet.
Vill inte ha en 3 årings liv kanske.. dock den oskuldsfullhet som finns.. icke rädsla för vad livet ska göra mot en.
ELLER.. detta barn kanske har ett hemsk liv.. barnet kanske har en pappa som slår mamma.. vad vet jag? Denna avund som vi människor har över andra människor är FEL FEL FEL! För vi vet inte.. vi ser en sådan LITEN del. Har ingen aning om vad som döljs bakom stängda dörrar. Vad som händer på natten, eller en torsdag klockan tre.
Avundas inte mig.. tro inte att jag har allt. Att jag är lycklig, Att jag vet vart jag står, vet vad jag vill. Att jag har kraft och mod.
Tro inte för en sec att du vet att jag har det bra. Att jag skrattar, ler å är glad är en garanti för att jag mår bra. Jämt, alltid..
Fråga mig, bry dig. tvinga mig visa mig.
SEN kan du vara svartsjuk och känna avund. SEN kan jag känna avund när jag vet hela historien. DÅ kan vi känna, glädjas och/eller avundas!
Ia, va fint......